Direkt från hjärtat

idag då... ska jag pyssla lite ute, de börgar ju bli trägårds dags nu :) Tycker att de är ganska roligt att plantera å sådant men tycker nog att de där me att rensa land och grusgång är craap.... ;)
ska även försöka pallra mig till Swedbank ;p jag ska vara en ducktig tjej och öppna ett till sparkonto, som jag inte kan ta av om jag inte åker till dom och säger till. Någon mer som har dehär problemet ? Sen är de clinics på två ställen i dag en på Lervik me Lötta Björe och en genom kungsgårdens RK (?) på sporthallen -om självförtoende å självkänsla...hmm vilken ska jag ta :)  Tror att de blir självkänsle grejen... 

De gick jättebra att träna igår. Vi var utomhus för första gången i år och Chilli tyckte att detta va toppen ;) En massa nytt å titta på va de för henne och i början va hon som en vante som flaxade runt och hade någon egen liten show hehe... Men hon lugnade sig snart. De handlade mest om att hästarna skulle vänja sig me att vara ute och Cia bad att vi skulle ha tålamod... Vi är ju en bäbisgrupp och kontroll och att komma över hindret var vad vi fokusearde på denna gång. de var blandade mycket olika hinder både titthinder som vattenmatta och någon me klossar under, trppelbarr, naturhinder,  blandfärgade och "vanliga"  rättuppstående, nån oxer och min polle fixade allt ;) två stopp blev de, en på vattenmattan och en på ett klosshindret och jag var inte tillräckligt beslutsam även att hon är ung, men sen gick de bara bra.  Vi avslutade med att hoppa en bana och detta klarade vi mä :) Ibörjan när jag skulle hoppa Chilli så var de aningen kaos och jag trodde (i mitt huvud) att jag fortfarande satt på min gamla häst Babsan.Jag smackade varje gång hon skulle hoppa av antagligen för att jag var rädd att hon inte skulle hoppa och de gick väldigt fort! Babsan var liksom alltid överallt och ingen stans. Man kunde komma mot ett hinder och de kändes jättebra man hade liksom koll på henne, men när de va dags att hoppa av så  visste man aldrig. Många gånger blev de en tvärnit eller att hon sprang på sidan Eller så hoppade hon! Detta resulterade i att jag många gånger blundade precis innan hon skulle hoppa! haha! ja de är sant... inte en sekund litade jag på henne innan de var färdigt. De är ju inte så konstigt att de blev som de blev, men de va liksom ingen som hjälpte mig me dehär och jag fattade inte vad som va fel heller...Jag föstog inte hur mycket jag påverkade henne. Men jag tror att Babsan inte ville dels för att hon har varit gaoloppör och såg tävlingsbanan som ett stressmoment! och för att de satt en person uppepå henne som va aningen nervös för hur de skulle gå.... De fanns ingen avslsappning (eller andning) med dehär. De märktes på såvis att när jag satt mig på Chilli i början och skulle rida henne så trodde jag (de satt liksom i bakhuvet) när jag ska rida förbi dendära stenen som de va 100 meter kvar till, så kommer hon bli rädd. Personligen så kände jag mig inte närvös för dehär eftersom att jag var van me Babsan som hoppa å skutta för de mesta :p Men jag förde nog över en konstig känsla till Chilli...  När jag skulle hoppa in chilli så fanns de en vilja i mig att dehär skulle gå bra! och att jag skulle fokusera lite mer på vad jag gjorde med min kropp, liksom bevara känslan frång träningarna! inte vad hon gjorde me nacken eller att de gick för fort.  Jag börjar få rätta verktygen tilldehär! Att jag slappnar av! Att jag litar på henne! Att jag fattar ett beslut när jag komer in på banan, om vad vi ska göra! och att ha tolamod. De kommer undan för undan och de märks så jä*la bra på hästen me! Att hon trivs, när jag är "mig själv" på hästryggen. För jag är en lugn person annars, när jag står på backen  och de börjar bli så mycket trevligare. Vi funkar bra ihop jag och min häst och vi har ett bra inflytade på varandra och jag tror att vi har mycket roligt att se fram emot :)
Jag tror att jag rider i samma grupp som Sabina som tog över den här saken ↓ Gustav, som jag hade hemma ett tag ;)   (Måste fråga nästa gång)

↑ Min häst Chilli ↓  ♥